Cirka 35 km 470 höjdmeter
Vi hade en lite sömnig nyårsdag i Wellington då vi åkte Cablecar, knallade omkring i den botaniska trädgården som låg på toppen av banan och käkade en sconeslunch. Allt var typ stängt i stan, bara några restauranger var öppna så vi kunde få en middag. Skön dag men fullt tillräckligt med en stadsdag, vi längtar tillbaka till naturen rätt fort.
Det är den 2:a januari och nu lämnar vi både 2019 & Nordön bakom oss. Dags att ta sig över till Sydön för att cykla där i en dryg vecka. Vi tar färjan som går 08:00 från hamnen bara en kort bit från hotellet. Färden går bra, jag hinner sumpa mina cykelglasögon och sen återfå dem i hitteavdelningen. Bra med ärliga passagerare😎
Jag hinner också bälga i mig två gigantiska ☕️ och är riktigt nöjd med det. Kaffet här är fortsatt det godaste jag druckit för varje kopp jag tar.
Vi är i Picton efter drygt 3 timmar. Entrén till Sydön påminner om Norge och även de gråa molnen känns bekanta.
Väl framme tar vi en lunch innan vi ska fortsätta mot vårt B&B nära Havelock. Det är en kort cykling idag men vi anar att något är lurt eftersom det står att det ska ta typ 2,5 timme att köra de knappa 3 milen. Det kan bara betyda backar/grusväg/nåt annat som inte är asfalt och rak väg.
Vi ger oss av och som en skänk från ovan spricker molnen upp, solen kommer fram och det känns plötsligt som i en öken. Luftfuktigheten är som i en ångbastu och vi fattar inget när svetten börjar drypa.
Sydön – har vi hamnat i en annan värld eller vad?
The Link Pathway sträcker sig ända fram till vårt boende så det känns logiskt att hålla sig till den. En slingrande liten grusväg är uppmärkt och vi rullar på.
Det börjar ändå snällt, vid havet där det är lättcyklat och fin utsikt.
Efter den här bilden blir det sedan vilda västern. Smal, liten grusväg med fantastiskt krävande backar kommer nu vara vår resterande cykeltur för dagen. Ökenhettan spär på känslan av att vara en kokande, rätt sliten cyklist som borde slänga av sig både kläder och packning för att ta sig igenom detta på ett någorlunda okej sätt.
Det är väldigt rolig körning även om det ibland blir tufft med dessa hojar och packning. Vyerna idag skulle vi aldrig få se om vi inte cyklat oss runt på semestern.
Här är det magiskt vackert vart än man tittar. Wow-känslan är skyhög – vi som trodde vi fått tillräckligt av härliga vyer på Nordön.
Den här rutten är varierad på ett lite nytt sätt. Beachwalk 2020 ingick och tyvärr funkar inte våra smala hjul och tyngden på hojarna särskilt bra för detta avsnitt😀
Jag får bromshaveri och behöver ropa på meken som iallafall får en juste arbetsplats att jobba på😃 Det blir bättre och känns lite mer safe att köra utför med bromsar som svarar.
Den här rundan tar extremt lång tid och är de jobbigaste 2,5 milen jag kört. Det är bara backe upp, backe ned, tvära svängar på smala skogsvägar och varmt så in i bängen.
Allt kaffe på färjan har trängt ut i huden och det känns som att annat är på väg ut där med. Vi måste ta ett stopp och fylla på med energi innan vi kan köra de sista kilometrarna till B&B Kiwiss.
En mtb här hade spetsat på upplevelsen ännu mer men tack vare att vi kör med så lätt packning får vi i alla fall möjlighet att köra på såna här leder, det hade aldrig gått om vi haft större väskor och prylar med oss. Som sagt, det här var nog de jobbigaste 2,5 milen jag kört. Kort men riktigt jäkla svettigt. Och kul!
Väl framme på Kiwiss B&B finns är det bara att konstatera att det finns så mycket fina boenden här. Bra utsikt, trevliga värdar och fräscht rum. Plus ett härligt sommarväder, ja det här blev ju riktigt bra miljöombyte. Sydön får mer än godkänt redan första dagen⭐️
Vi avslutar med en middag på en pub några kilometer från det här fina boendet.
Cyclingmary 