Cirka 100 km 1000 höjdmeter
Så har den kommit. Den sista cykeldagen.
19:e dagsetappen. En etapp jag inte direkt sett fram emot. Jo -att cykla själva etappen – men inte faktumet att biketouren är över efter denna.
På totalt 4 veckors ledighet har vi planerat att cykla i nästan 3 veckor av dem. Resterande dagar går åt till resor med annat transportmedel av något slag alternativt till att ha vilodag eller annan aktivitet.
Att dag 19 kommer är ju oundvikligt och idag när den väl är här känns det ändå helt okej. Vi har haft så många upplevelser så det går inte att vara annat än väldigt nöjd med att ha varit här så länge och cyklat så mycket som vi har gjort.
Vi ska ta vara på denna dag och njuta av den sista cykelresan mellan Nelson och Blenheim på bästa sätt. Vi har cyklat delar av sträckan redan, då vi körde från Havelock, men större delen av dagen blir det nya vägar.
Solen är uppe före oss och vi får en kanonstart på B&B med den fina utsikten till frukosten. Vi pratar med de trevliga husvärdarna en stund och visar bilder från helvetesvägen vi körde häromdagen. Haha de trodde knappt att vi var kloka som klampade omkring där och släpade runt på cyklar med packning dessutom.
Det är bättre väder idag än igår, tack & lov. Det är till och med lite varmt fast klockan inte är så mycket när vi ger oss iväg.
Det är bara asfaltskörning idag och det går alltid lite snabbare än vad vi blivit vana med eftersom vi kört mycket grus/skogsväg annars. Ganska snart är vi tillbaka vid Pelorus Bridge, där avtagsvägen till Hell Road är.
Här vet vi att det finns ett fik så vi stannar för en kaffe och en glass. Då har vi kört cirka 5,5 mil och har dryga 2 kvar till Havelock där vi bestämt att äta lunch. Idag unnar vi oss en riktig finalnjutar-runda med både fika & lunch – det tillhör inte vanligheterna här.
På vägen till Havelock betar vi av dagens alla och sista höjdmeter, sen får vi medvind den sista biten. Här sätter vi fartrekord på milen för den här Biketouren. Bra dag hittills!
Väl i Havelock hittar vi ett matställe längs vägkanten och kan sitta ute i solskenet, fast sakerna håller på att blåsa bort. Jag tar min tusende kopp Flat White och kommenterar som vanligt med ”åhhh vilket gott kaffe”. Det säger jag fortsatt varje gång jag tar en kopp här och är glad att Nya Zeeländarna har fattat det här med kaffe. Det har förgyllt många dagar för mig!
När vi trampar iväg igen har jag fått bakhjulspunka på samma ställe som på Rabbit Island. Så, bara vända uppochner på hojen och få punkafixhjälp av Ulf.
Ett par herrar på bikepackingresa, åt motsatt håll, kommer och undrar om vi behöver hjälp. Snällt av dem. Roligt att höra deras story, de har hittat varandra på färjan från Picton och bestämt sig att göra varandra sällskap. De har dragit nitlotten idag då de har vinden i ansiktet och de kommer få en jobbig tramptur till Nelson där vi kom från.
Vägen från Havelock är platt och fin, medvinden är med en kort stund men sen vänder den, som vanligt, och gör sällskap från sidan istället. Landskapet är kulligt, också som vanligt.
Med 2,5 mil kvar till Blenheim dyker kastvindarna upp som från ingenstans. De tar över helt och hållet och drar med cykeln i sidled, det blir obehagligt och rätt läskigt att cykla då vi måste köra på den stora och trafikerade vägen med lastbilar som förstärker effekten av kastvindarna.
Vi vinglar fram på vägen som två bambis på hal is. Så håller vi på i nån mil innan vi svänger vänster och får vinden i ryggen. Nu behöver vi inte trampa alls för att komma framåt men då vi gör det flyger vi fram i 60 km/h. På touringcyklar med packning, det är så jäkla kul så jag börjar bara asgarva. Vilken final, bättre hade det inte kunnat bli och vi är SÅ nöjda när vi checkar in på Waterfront Motel i Blenheim.
Dagsetapp 19 avslutar en grym Biketour. Lite tråkigt att det är slut men vi gläds givetvis åt hela upplevelsen vi fått under dessa dagar.
Kort summering av Biketouren (kommer eget inlägg om detta)
Vi har sammanlagt cyklat 177 mil, 17 500 höjdmeter & totalt 91 timmar. Skulle uppskatta att grus/skog varit ca 70% och resterande asfalt.
Vi har upplevt naturen så nära man kan komma den. Vi har upplevt hur många klimatzoner som helst med allt vad det innebär och bara kört fel ett par gånger, kartrutterna vi tankat in i Garmin har varit ovärderliga.
En gång har vi avvikit från vår plan, då vi kastade om dagsrutten mot påföljande dags rutt. Vi har kört alla etapper oavsett väder och tagit oss igenom hällregn, kyla, storm & ökenhetta. Dessutom har vi kommit fram till vårt boende innan det blivit mörkt – alla dagar.
Enbart 2 punkor har vi fått trots att vi utsatt cyklarna för hårda prövningar i såväl skog som rätt cykelovänlig terräng.
Jag måste säga att vår planering som vi gjort hemifrån, med hjälp av böcker och viss guidning av cykeluthyrningsföretaget, har funkat över förväntan. Ingen av oss har varit på NZ tidigare och hade ingen riktig koll på varken klimat eller terräng.
Etapperna har varit utmanande på massor av olika sätt. Det skulle ha varit tufft/pressande att ha många fler, längre etapper då terräng och väder påverkar tidsåtgången rejält. Alla boenden hade vi förbokat då det är högsäsong. Det har varit skönt att ha en adress att åka till varje dag även om det också inneburit att vi varit tvungna att cykla även om det regnar småspik eller blåser storm.
Vi har gjort några andra aktiviteter på sidan av cyklingen och haft utrymme till allt det vi ville göra.
Vi har inte ätit ordentlig lunch varje dag och vi har ibland druckit alldeles för lite, detta då det inte funnits några möjligheter att fylla på med under vägen. Men – man kommer långt på en proteinbar och kroppen har gott om fett att ta av när det behövs så det har aldrig gått någon nöd på oss. Vi har alltid ätit ordentlig frukost så vi har vetat att vi står oss ett bra tag.
Gällande vatten så kan man dricka vattnet som det är direkt ur kran. Jättebra! Men det är krav på att ha vattenreningsutrustning för dricksvatten vilket gör att det är för dyrt att tillhandahålla/arrangera på vissa Trails. Ibland hade det varit värt att ta med en extra flaska dricka men platsutrymmet på cyklarna var begränsat så det funkade inte riktigt då de ramlade av när det skumpade.
Nya Zeeland var lite mer nyckfullt rent vädermässigt än vad vi förstått. Ibland har vi frusit och nästa stund svettats utan att man riktigt förstår vad som hände. Då vi haft väldigt lite packning (8 kilo var) har tillgång till varma, vattentåliga kläder varit sådär. Hällregnen var utmanande att värja sig mot och ibland även de stormar som varit tuffa att cykla i.
Det finns faktiskt dåligt väder likväl som det finns dåliga kläder. Men överlag har det varit bra väder för att cykla, man vill ju inte ha det för varmt heller.
Den lätta packningen har varit ett måste för att ha kunnat köra vissa av de trails vi planerat, hade väskorna varit större och tyngre skulle det varit ogörligt att ta sig fram på ett någorlunda bra sätt.
Vi har använt allt i vår packning. Det jag hade kunnat låta bli att släpa på var hårtork (mini) och badtofflor. För övrigt räckte kläder och hygienartiklar precis lagom. Alla B&B hade bra med duschgrejer så det hade jag kunnat låta bli att ha med. Men annars har jag varken släpat på onödiga saker eller saknat något under dessa veckor. Det funkar bra att tvätta upp kläder allteftersom.
Cyclingmary 